Här tillverkas Sveriges godaste glass

Gelato från Lilla Glassfabriken i jönköpingLen, smakrik och nästan orgasmiskt god. Gelaton från Lilla Glassfabriken i Jönköping kvalar in som årets största smakupplevelse. Glassriket var med en dag i fabriken.   

Lilla Glassfabriken öppnade en fredag i slutet av maj. På premiärdagen var det sol och värme och kunderna strömmade in den nymålade ljusa lokalen i utkanten av Jönköpings centrum.

– Glassen är god, sjukt god. Förmodligen den godaste glassen jag ätit i hela mitt liv, berättade en lyrisk bekant som var där.

– Visst, tänkte jag, men trodde honom inte.

En vecka senare är det juni. Sedan den soliga premiärdagen har den blå himlen inte synts till.  Istället hänger tunga gråa moln envist kvar över staden, och jag får dra ner fleecejackan över händerna för att inte frysa när jag cyklar fram på dess gator.

Glasstillverkning i lilla glassfabriken i jönköpingInne i den lilla glassfabriken står glassmästare Rimon Lazar och tillverkar vattenmelonsorbet. Det är fortfarande tidig förmiddag och kunderna har ännu inte börjat strömma in.

– Det kommer en hel del faktiskt, trots att vädret inte är så bra, säger Rimon och ler lite trött.  Han har stått framför glassmaskinen sedan sju på morgonen.

Det har bara gått två månader sedan han lämnade sin forna hemstad Motala för att tillsammans med sin fru och dotter öppna glassfabrik och få ett nytt liv i den större staden.

– Jag hade sålt min restaurang, och ville göra något annat men fortfarande vara kvar inom samma branch, svarar Rimon på frågan om varför han startat glassfabrik.

Under januari/februari i år var han nere i Italien och studerade italiensk glasstillverkning vid glassuniversitetet i Bologna. Och nu står han här i Jönköping och gör gelato i sin egen glassfabrik.

Rimon är lika anspråkslös som namnet på hans företag, han talar lugnt med mjuk östgötska.

– Kom så ska jag visa dig hur man gör glassen, säger han.

Glasstillverkning i lilla glassfabriken i jönköpingSjälva glassfabriken är ett stort kök som ligger på andra sidan väggen om den stora glassdisken.

Där inne är det kliniskt rent.

På hyllor står burkar med olika smaksättningar från Italien. En gigantisk frys och ett lika gigantiskt kylskåp innehållandes frukt, mjölk och grädde står och brummar tyst medan Rimon diskar ur den rostfria italienska glassmaskinen.

Maskinen måste diskas ur varje gång den använts, och eftersom Rimon tillverkar upp till sexton olika smaker varje dag blir det väldigt mycket disktid för honom.

– Man börjar på morgonen med de ljusa, lätta glassarna som fruktsorbeter som inte innehåller mjölk eller nötter, förklarar han. Detta för även allergiker ska kunna äta glassen.

– Sedan går man vidare till exempelvis citronglass och vit choklad. Sist gör man chokladglassen för den är jobbigast att diska undan, säger han, och nu är leendet piggare.

Rimon måttar upp rätt mängd glassmet från den stora pastörisatorn som står bredvid glassmaskinen och innehåller basen till all glass som tillverkas, utom till sorbeten för den görs utifrån en sockerlag.

Mjölk, socker och grädde är vad som ingår i glassbasen. Skillnaden mellan italiensk gelato och vår svenska gräddglass är att den senare innehåller betydligt mer fett.

– Fetthalten i gelato ligger på mellan sex till åtta procent, ungefär. Mycket lägre i sorbeten, den är så gott som fettfri.

Glasstillverkning i lilla glassfabriken i jönköpingGelaton innehåller också mindre invispad luft, vilket gör att den väger mer än många gräddglassar. Den höga densiteten i kombination med den lägre fetthalten och det faktum att man serverar glassen vid något högre temperatur än vanlig glass gör att glassen upplevs som lenare och mer smakrik, anser gelatons förespråkare. Smakerna blir mer intensiva eftersom tungan inte bedövas av kyla, eller täcks med ett lager fett.

Rimon ställer glassmeten på en våg och tar ner en burk med vit choklad från Italien. Med ett öga på vågens siffror måttar han i chokladsmeten. När rätt vikt är nådd tar han fram en stor visp och rör om tills blandningen är klumpfri. Sedan är det vips ner i glassmaskinen.

Därefter tar det inte många minuter innan härligt pärlemorskimrande glass kommer ur maskinen. Med van hand lägger Rimon upp den så att den bildar små fluffiga marängmoln i tråget.

När tråget är fullt åker det in i frysen en stund medan Rimon återgår till att diska.

Klockan närmar sig tolv. De medhavda lunchmackorna ligger fortfarande orörda och nu börjar det dimpa in glassugna gäster i lokalen.

Med förväntansfull blick  väljer de mellan de många glassmakerna bakom disken.

– En strut med tre kokoskulor tack, säger en till synes matglad herre i byggkläder. Det tar inte lång stund innan han lämnar fabriken med en jätteglass i handen och ett stort leende på läpparna.

– Du måste ju smaka glassen, säger Rimon och låter mig välja.

Glasstillverkning i lilla glassfabriken i jönköpingBeslutsångesten är stor … alla ser ju så goda ut. Det blir cheesecake, körsbär och vattenmelonsorbet.

Sorbeten är jag lite tveksam till, liksom egentligen hela gelatogrejen. Jag har ätit gelato många gånger tidigare både i Sverige och i länder kring medelhavet, men jag har aldrig riktigt förstått grejen med den. Lite för vattnigt och otillfredsställande ofett, har jag känt.

Men när jag tar första tuggan av vattenmelonsorbeten förändras hela min uppfattning om både sorbet och gelato.

Så lent, smakrikt och nästan orgasmiskt gott. Jag fattar ingenting. Hur kan jag inte ha gillat gelato tidigare? Det är utan tvekan min största glassupplevelse hittills i år. Och tro mig, jag har haft många.

Gelatoförespråkarna har ju rätt. Den mjuka glassen känns som silke och sammet mot gommen, den är uppfriskande kall, men inte bedövande eller tandilningsframkallande. Och smakerna, smakerna är ju fantastiska!

Chokladgelato från JönköpingFler kunder strömmar in. Jordgubb, choklad och kokos verkar vara populärast. Jag får smaka dem också. Första tuggan av kokosglassen får mig att förstå varför den matglada byggaren såg så lycklig ut när han lämnade med sin jättestrut. Får behärska mig för att inte fråga efter mer.

Ytterligare en rundlätt farbror kommer in och ber om tre kulor och undrar vad glassmästaren rekommenderar.

– Ingen sorbet bara, det gillar jag inte, säger han med eftertryck.

Rimon ler spjuveraktigt.

– Vår sorbet är annorlunda. Den är gjord på 50 procent frukt, andra hälften består av socker och vatten  och den är inte ett dugg isig, säger han och räcker över en sked med ett smakprov hallonsorbet.

Sorbetskeptikern granskar skeden och för den med viss tvekan mot munnen. Sen studsar han till lite och mumlar erkännande att den inte var så dum. Men han vill ändå ha glass. Och absolut inte med smak av jordgubb.

Efter lunch hänger molnen fortfarande tunga över staden, och duggregn lockar fram paraplyer. Men kunderna fortsätter att droppa in i små klungor.

Glasstillverkning i lilla glassfabriken i jönköpingNär jag lämnar Glassfabriken är det kö ut till dörren. Rimon ser glad ut. Fram till september kommer han att hålla öppet. Hur länge beror lite på vädret.

Sen stänger Glassfabriken för året och familjen drar iväg på långsemester. Efter åren med egen restaurang var det länge sedan de hade någon sådan. Går allt enligt plan så öppnar man igen när våren möter 2013.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Author:Camilla Grönbladh

Journalist & fotograf med passion för glass camilla@glassriket.se

No comments yet.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.

För oss som älskar glass! Glassrecept och glassnyheter